Människan i Trafiken

Trafiksäkerhetsfrågor är en central del av lärandet när man ska ta körkort, minst lika viktigt är människan och hur vi agerar och påverkas i trafiken. För att få ökad inblick i varför vissa situationer uppstår i trafiken och hur man kan göra för att undvika dem tar vi en närmare titt på människan bakom ratten.

Syn och andra sinnen

När man framför ett fordon i trafiken använder man flera sinnen. Det viktigaste är synen, som står för cirka 90 % av intrycken och informationen som intas. På grund av detta görs ett syntest i samband med ansökan av körkortkortstillstånd där man behöver ha en synskärpa på minst 0,5 för B-körkort. Har man sämre syn än detta måste man ha glasögon eller liknande på sig när man framför ett fordon. Synen försämras ju äldre man blir, därför kan det vara fördelaktigt att själv göra regelbundna synkontroller.

Synfältet är det område människan i ett givet ögonblick kan uppfatta. Synfältet är maximalt 180° horisontellt, via centrum vid statiskt seende. Vertikalt är det maximala synfältet cirka 134°.

Synfältet delas upp i direktseende och periferiseende. Direktseende är när man fokuserar ögat på ett specifikt föremål, exempelvis en vägskylt. Detta utgör endast 1-2 % av synfältet. Periferiseendet utgör resterande 98-99 % av synfältet, med det kan du uppfatta rörelser men i de flesta fall behöver man vrida huvudet och kontrollera det med direktseendet för att få en helt klar uppfattning om vad det handlar om. Periferiseende försämras bland annat vid alkoholintag och vid trötthet.

Avsökningsförmågan är en viktig del vid bilkörning. Det handlar om hur vi avläser situationer och händelser i trafiken. Om man är ouppmärksam eller har dålig avsökningsförmåga ökar risken att man missar viktiga saker, eller att man upptäcker faror för sent. För att skapa bättre avsökningsförmåga gäller det att samla erfarenhet och kunskap.

Det finns tydliga skillnader mellan en erfaren förare och en nybliven förare i hur de avsöker och avläser trafiksituationer.

Erfaren förare:

• Håller blicken högre och längre bort
• Mer fokus på rörliga föremål snarare än fasta
• Har mer flytande blick

Nybliven förare:

• Håller blicken för nära bilen 
• Fäster blicken för länge på fast föremål
• Avsöker inte ett lika stort område, mer passiva

För att maximera avsökningsområdet är det bra att ha en rörlig blick. Det är också fördelaktigt att fästa blicken långt bort, på så vis ger man hjärnan längre tid att processa informationen och man kan planera sin körning bättre.

Varseblivning

Varseblivning kallas det när hjärnan tolkar och bearbetar information som intagits via sinnena, i detta fall synen. Eftersom påfrestningarna på hjärnan hade blivit för stora om den skulle försöka tolka och bearbeta all information på samma gång finns det något som kallas för selektiv varseblivning. Det innebär att hjärnan väljer ut vilken information den ska bearbeta och i vilken ordning det ska göras. Detta sker omedvetet och varierar från person till person. Hur och i vilken ordning man tolkar information baseras på erfarenhet, kunskap, intressen och behov.

Även om synen står för 90 % av intagningsförmågan vid bilkörning är det fler sinnen som spelar in.

Hörseln är ett sinne som används ofta i samband med bilkörning. Det kan vara alltifrån att lokalisera missljud från bilen eller att höra när motorn går på högvarv och det är dags att växla upp, till att höra sirenerna från ett utryckningsfordon.

Känseln är också en viktig del av bilkörning, att känna hur fordonet beter sig i olika situationer är nyttigt för att veta hur man ska agera. Det kan exempelvis vara att bilen drar åt något håll och då kan man med hjälp av känsel utröna vad som är fel, i detta fall kan felet möjligen vara lågt lufttryck i ett av framdäcken.

Luktsinnet spelar även det en betydande roll i framförande av ett fordon. Det kan vara något som luktar bränt från motorn eller giftiga avgaser som kommer utifrån och letar sig in i kupén.

Alkohol och andra droger

Att köra bil i samband med intag av alkohol ska man aldrig göra. Även dagen efter borde man låta bilen stå då man påverkas olika varje gång man dricker, detta trots att mängden alkohol kan vara densamma.

Rattfylleri och grovt rattfylleri är de två gränserna som finns i Sverige. Gränsen för rattfylleri går vi 0,2 promille och gränsen för grovt rattfylleri är 1,0 promille. De rättsliga påföljderna är böter eller fängelse samt återkallelse av körkortet, vanligtvis i 12 månader. Detta varierar från fall till fall. Grovt rattfylleri innefattar även narkotika samt andra medel eller preparat som påverkar din körning.

Alkohol påverkar din bilkörning negativt:

• Du får sämre förmåga att bedöma avstånd 
• Du får nedsatt mörkerseende
• Du blir känsligare för att bli bländad 
• Du får ökat tunnelseende 
• Du får längre reaktionstid
• Motoriken försämras 
• Vid kraftig berusning kan du få dubbelseende
• Du märker inte trötthet lika tydligt

Trötthet i trafiken

Trötthet är ett allvarligt och återkommande problem i trafiken. Att förare somnar bakom ratten medför överhängande risk för olyckor. Trötthet i samband med bilkörning har likheter med att köra under berusning av alkohol. Reaktionstiderna ökar drastiskt samt att man blir mer ouppmärksam på den rådande trafiksituationer och upptäcker därav inte eventuella faror i tid. Att köra uttröttad är även straffbart och jämställs med att köra under alkohol- och drogpåverkan.

Olycksrisken är hög för en förare som kör uttröttad. Den vanligaste orsaken till singelolyckor är just trötthetsolyckor, där föraren har somnat bakom ratten. Enligt forskning i ämnet, trötthet i trafiken, har det konstaterats att närmare 20 % av alla olyckor som sker kan ha med trötthet att göra. Med denna statiskt som grund kan man beräkna att trötthetsfaktorn är den enskilt största orsaken vid olyckor.

Vad ska man då tänka på som ung förare för att undvika olyckor i samband med trötthet när man ska ta körkort?

Studier visar att de som löper störst risk att drabbas är yrkeschaufförer och unga förare. Även omständigheterna påverkar, det kan exempelvis vara att man kör nattetid, lider av sömnbrist, att man kör långa sträckor utan paus. Andra faktorer kan vara vägens karaktär, om det är en bred och rak väg som inte kräver något särskilt av dig som förare blir det lätt monotont, det i samband med det lågfrekvens-buller som letar sig in i kupén i form av däcks- och motorljud kan vara en orsak till trötthet. Trötthetsolyckor är vanligare på vägar där hastighetsbegränsningen är 90 och 110 km/h, och det beror till stor del på vägens karaktär.

För att undvika och motverka olyckor som uppkommer i samband med trötthet krävs det kunskap. Man måste vara medveten om de direkta farorna som finns med att köra trött. Speciellt oerfarna förare som står i begrepp att ta körkort, eller som nyligen har tagit körkort måste lära sig känna sig själva. Det innebär att man måste uppmärksamma sitt eget beteende och lära sig avläsa kroppens signaler. Det är även av yttersta vikt att ta detta på största allvar och inte skjuta undan dessa varningar.

För att undvika trötthet ska man tänka på att vara utvilad, inte minst om man ska köra längre sträckor. Det är heller inte bra att ha det för varmt i bilen. Frekventa pauser, andas frisk luft och sträck på dig för att få igång blodcirkulationen i kroppen. Viktigt är också att våga avstå från att köra bil om du känner dig trött.

Det finns även kortsiktiga lösningar mot trötthet. Ett sätt att tillfälligt minska trötthet är att ta en kortare tupplur (15-30 minuter). Koffeinhaltiga drycker är också det ett alternativ, om än bara tillfälligt.

Det enda sättet som hjälper långsiktigt är att sova länge och på så vis vara utvilad när det är dags att köra bil.

När man studerar körkortteori är det bra att känna till att det finns olika typer av inlärning och vissa är att föredra vid körkortstagning.

Djupinlärning innebär att du lär dig att förstå helheten och vad som är de bakomliggande faktorerna. Detta leder i sin tur till att du kan sätta det i sammanhang och medför att kunskapen stannar kvar under en lång tid.

Motsatsen till djupinlärning är ytinlärning. Det betyder, som ordet antyder, att man lär sig något ytligt. Det kan vara att man pluggar intensivt en kort tid innan teoriprovet och lär sig saker utantill utan att förstå, eller kunna sätta det i sammanhang. Man får i förlängningen ingen helhetsbild och sedermera glöms det bort. Detta bör man undvika om man vill bygga en bestående kunskapsbank inför körkortstagningen.

Ett annat begrepp är överinlärning, kanske har du hört någon säga uttrycket ”det sitter i ryggmärgen”. Det innebär att man har lärt sig det så väl och så grundligt att man inte behöver tänka på vad man gör. Exempel på överinlärning vid framförandet av fordon är växlingsprocessen, att trycka ner kopplingen och byta växel. Om man repeterar detta tillräckligt mycket så sitter det tillslut i ”ryggmärgen”.

Det finns även ett begrepp som kallas imitationsinlärning. Detta kan vara både positivt och negativt och betyder att man tar efter någon annans beteende. Bra imitationsinlärning kan exempelvis vara att titta på hur körläraren gör i vissa trafiksituationer.

Unga bilförare

Trots att unga förare nyligen har genomgått en körutbildning och har både körprov och teori färskt i minnet är det, enligt statistik, de som är ”farligast” i trafiken. Bilägare i 25 års ålder drabbas av tre gånger fler olyckor än bilägare i åldern 55 och uppåt.

Att unga förare löper större risk för olyckor i trafiken beror delvis på att de har lite erfarenhet av verklig trafik. En annan bidragande orsak är att unga lätt överskattar sin egen körförmåga. Unga män har en tendens att överskatta sin körförmåga i större utsträckning än kvinnor i samma åldersgrupp och är därför mer olycksbenägna.

Statistik från försäkringsbolag styrker detta och av den anledningen är det dyrare för unga bilägare att försäkra sin bil. I takt med ökad ålder och erfarenhet minskar risken för olyckor (statistiskt sett), samtidigt som försäkringspremierna blir lägre.

Med ökad kunskap om hur människan fungerar i trafiken är det möjligt att ändra på denna statistik. Genom att lära sig varför olyckor sker och hur man ska agera för att förhindra dem.

Grupptryck är ett ämne som omnämns på bland annat riskutbildning del 1, men det är även ett återkommande ämne i körkortsteorin. Generellt om grupptryck är att andra kan påverka dig att ändra ditt beteende, i detta fall i trafiken. Det kan vara i en positiv och negativ bemärkelse. Positivt grupptryck kan vara att dina passagerare i bilen uppmanar dig att sakta ner när du kör för fort. Negativt grupptryck kan vara att passagerarna manar på dig som förare att bryta mot trafikregler, exempelvis att uppmana dig att köra över angiven hastighetsbegränsning.

Det är främst unga förare som faller för grupptryck, det kan vara för att unga människor har lägre självförtroende och känner oro för att inte passa in i gruppen. För att motverka det negativa grupptrycket kan du som passagerare tänka på att inte uppmana föraren att bryta mot trafikreglerna, även om du säger det på ett skämtsamt sätt kan det missuppfattas. Positivt gruppryck kan hjälpa föraren att slappna av och bidrar till en säkrare bilfärd.

Vad ska man göra om man råkar ut för en trafikolycka?

Vid en trafikolycka finns det en del saker som man kan tänka på. Viktigt är att detta enbart är en generell guide, alla olyckor varierar och vid osäkerhet ska man alltid kontakta polis och/eller annan räddningstjänst.

1. Överskåda olycksplatsen. Se om det finns några skadade och gör en riskbedömning.
2. Etablera en prioriteringsordning.
3. Varna medtrafikanter. Är olycksplatsen skymd kan du med fördel varna dina medtrafikanter för att undvika fler olyckor.
4. Larma. När du gjort en snabb bedömning av situationen och eventuellt avlett vidare faror ska du ring larmcentralen.
5. Första hjälpen. Se över de personer som är skadade och hjälp dem som är mest akut skadade först. 
6. Stanna kvar på olycksplatsen. Även om situationen är stabil bör man alltid stanna kvar på olycksplatsen till dess att räddningspersonal är på plats. Om man avviker i förtid kan man anklagas för smitning.

Viltolyckor

Vid kollision med ett större djur bör man i första hand se till att alla i bilen är oskadda. När man säkerställt att läget är stabilt bör man varna andra trafikanter om att olyckan skett, detta med varningsblinkers och varningstriangel.

Om djuret du kört på avlidit på plats ska man, i möjlig mån, flytta det från vägen. Om djuret skadad sig och tagit sig undan från olycksplatsen ska man markera platsen för olyckan så att det lättare går att spåra djuret. Du har skyldighet att kontakta polis om djuret är skadat. I kollision med följande djur måste polisen alltid underrättas oavsett om djuret i fråga är skadat:

• Älg
• Varg
• Björn 
• Lo
• Hjort
• Vildsvin 
• Utter
• Rådjur
• Mufflon
• Örn